logga01.jpgYour Company

Karibien

Columbus kom till öarna 1493. Ögruppen är delad med en amerikansk del och en brittisk del. De amerikanska öarna hörde från 1700 till Danmark (Danska Västindien). Danskarna sålde 1917 öarna till USA för 25 milj. dollar.

Ön blev brittisk på 1600-talet. Från 1825 var de förenade med Saint Cristopher och Nevis och hörde före 1962 till brittiska kolonin Leeward Islands,till 1967 ingående i associerade staten St Christpher –Nevis-Anguilla men utträdde 1967 ensidigt ur koalitionen, vilket bekräftades av Storbritannien 1980. Från 1980 är Anguilla ett av Storbritannien avhängigt område med inre självstyre

 

Antigua besöktes av Columbus 1493 och koloniserades av britterna på 1600-talet och ingick i den brittiska kronkolonin Leeward Islands. Från 1956 egen koloni. Sen 1958 medlem av Brittiska Västindiska Federationen, från 1967 associerad stat i brittiska samväldet. Oberoende stat 1981 under namnet Antigua och Barbuda. Den brittiska monarken är fortfarande ststschef.

Ön blev holländsk på 1630-talet och var en del av Nederländska Antillerna 1845-1985. Sedan 1986 har Aruba sepatatstatus inom Unionen Nederländska Antillera och Aruba.

När Columbus först landsteg i Amerika 12 okt. 1492 var det på Bahamas. 1629 blev Bahamas brittisk besittning och 1717 kronkoloni. Bahamas fick självstyre 1964 och blev en oberoende stat inom samväldet 1973. Den brittiske monarken är statschef.

Portugiser och spanjorer kom till ön på 1500-talet. Engelsmännen fortsatte kolonisationen på 1600-talet. Ön var brittisk koloni 1652-1966 då den blev självständig stat inom samväldet. Medlem av Brittiska Västindiska Federationen 1958-1962.

: Förvaltat av Antigua. Egna frimärken 1922 och från 1968 och framåt. Se även Antigua

Ögruppen upptäcktes vid 1500-talets början av spanjoren Bermudez. Den blev brittisk kronkoloni 1679 och fick inre självstyre 1968.

(Brittiska Jungfruöarna = östra Jungfruöarna): Ögruppen är delad med en amerikansk del och en brittisk del. Columbus upptäckte öarna 1493. Öarna ingick i den brittiska kronkolonin Leeward Islands. Öarna har inre självstyre, medan britterna svarar för utrikes- och säkerhetspolitik.

                                                                                                                              2

Columbus upptäckte öarna 1503. Sedan 1670 tillhör öarna Storbritannien, men de koloniserades först på 1700-talet och till 1962 förvaltades de av Guvernören på Jamaika. Från 1962 egen brittisk koloni

                                                                                                                          

upptäckte 1492.  Spanjorerna erövrade ön 1509. Genom en revolt 1894-97 i samband med Spansk-Amerikanska kriget blev Cuba fritt från Spanien men ockuperades av USA. Formellt blev Cuba  en självständig republik 1902, men USA förbehöll sig rätten att ingripa militärt på ön fram till 1934. Efter ett gerillakrig som slutade 1959, grep Castro makten. Efter USA:s invationsförsök i Grisbukten 1961 utropade Castro en socialistisk enpartistat.

Tillhörde före 1648 Spanien, men blev detta år nederländsk koloni. Den fick inre självstyre 1950 och blev omdöpt till Nederländska Antillerna.

Dansk koloni som 1917 köptes av USA och heter idag Amerikanska Jungfruöarna

Dominica upptäcktes av Columbus 1493. Det skedde på en söndag, ”Herrens Dag” som på latin heter dominica. Ön blev spansk, stod senare växelvis under franskt och engelskt styre och var brittisk kronkoloni 1783-1940 då den blev del av Federationen Wind-Ward-öarna. 1958-1962 del av Brittiska Västindiska Federationen. 1967 associerad stat till 1978, då den blev självständig.

Ön Hispaniola (Haiti) upptäcktes av Columbus 1492 och blev en spansk koloni. Från 1697 kontrollerade Frankrike öns västra del och vid slutet av 1700-talet hela ön. Efter ett slavuppror och strider bildades det självständiga kejsardömet Haiti 1804. Den vita minoriteten i öster revolterade 1844 och bröt sig ur den svarta staten Haiti och bildade Dominikanska Republiken. Efter lång politisk oro övertog USA 1905 kontrollen av finanserna och höll landet ockuperat 1916-1924. Diktatur 1930-1961, militärkupp 1963. Under en revolt 1965 ingrep USA, men drog sig ur efter ca 10 år.  

Ögruppen upptäcktes av Columbus och koloniserades av fransmännen på 1600-talet. Öarna övergick i brittisk ägo 1783. 1958 blev Grenada medlem av Brittiska Västindiska Federationen. Grenada fick inre självstyre 1967 och blev 1974 en självständig stat inom samväldet. Socialistisk statskupp 1979. Efter mordet på landets ledare M. Bishop 1983, invaderade USA men drog sig tillbaka efter att en ny regering bildats.

Grenada-Grenadinerna: 1973 och framåt till nu. Södra delen av ögruppen Grenadinerna administreras av Grenada

Grenadinerna av St.Vincent: 1973 och framåt till nu. Norra delen av ögruppen Grenadinerna administreras av St. Vincent

 

                                                                                                                          

Ön upptäcktes av Columbus 1493, men indianerna höll stånd mot spanjorerna. Ön koloniserades först 1635 av fransmännen. Vid flera tillfällen erövrades ön av britterna, som 1813 överlämnade kolonin till Sverige. 1814 återgick den till Frankrike. Ön blev franskt departement 1946.                                                                                           

                                                                                                                            

Ön Hispaniola (Haiti) upptäcktes av Columbus 1492 och blev en spansk koloni. Från 1697 kontrollerade Frankrike öns västra del och vid slutet av 1700-talet hela ön. Efter ett slavuppror och strider bildades det självständiga kejsardömet Haiti 1804. Den vita minoriteten i öster revolterade 1844 och bröt sig ur den svarta staten Haiti och bildade Dominikanska Republiken. Efter lång politisk oro övertog USA 1905 kontrollen av finanserna och höll landet ockuperat 1916-1924. Amerikanarna kontrollerade landet militärt till 1934. Diktatur  under Papa Doc och Baby Doc 1957-1986, militärkupp 1990.  USA-styrkor tvingade 1994 militären att ge upp och presidenten återinsattes.

 

Jamaica, som befolkades av arawakindianer, upptäcktes av Columbus 1494. Spanjorerna koloniserade ön, som 1655 erövrades av engelsmännen. Från 1700-talet och in på 1900-talet  har den hårt exploaterade svarta befolkningen rest sig mot den styrande vita minoriteten. Jamaica blev självständigt 1962, med den engelska drottningen som statsöverhuvud.

 (öarna på läsidan)  Brittisk kronkoloni bestående av Saint Kitts, Nevis, Antigua, Monserrat och Brittiska Jungfruöarna (Brittish Virgin Islands). Upplöst 1956

Ön upptäcktes av Columbus ca 1502, och koloniserades 1635 av fransmännen. Ön blev franskt departement 1946.

 

Till 1958 ingående i kronkolonin Leeward Islands. Sen 1958 medlem i Brittiska Västindiska Federationen, sen 1963 autonom inom samväldet.

Består av ögrupperna Aruba, Bonaire, Curacao, Saba, Saint Eustatius och Saint Maarten. Hette före 1949 kolonin Curacao. Från 1954 autonomi under namnet Nederländska Antillerna och Aruba. 1986 bröts Aruba ut ur gemenskapen.

 

Före 1952 tillhörande kolonin Leeward Islands, därefter ingående i  St.Christopher-Nevis-Anguilla, blev associerad stat 1980, från 1983 självständigt. Ingår idag i staten St.Kitts-Nevis

                                                                                                                            

Ön upptäcktes av Columbus 1493. Ön koloniserades av spanjorerna men efter spansk-amerikanska kriget 1898 avträddes ön till USA. Från 1917 är landets innevånare amerikanska medborgare men får inte rösta i USA:s nationella val. Landet styrs från 1947 av en folkvald guvernör. statsskicket är autonomt statsförbund med USA.

 

Ön koloniserades av fransmännen, men Sverige övertog den 1784 mot att Frankrike fick frihamn i Göteborg. Sverige sålde 1877 ön tillbaka till Frankrike.

Äldre namn på St. Kitts

: Före 1956 Leeward Islands. från 1952  St.Cristopher-Nevis-Anguilla. Blev associerad stat 1980 och1983 blev St. Kitts (St. Christopher) och Nevis oavhängiga och bildar federationen St.Kitts-Nevis

                                                                                                                                               4

Öarna upptäcktes av Columbus 1493 och huvudön uppkallades efter sjöfararnas skyddshelgon Saint Cristoffer. De koloniserades av britterna från 1620 och blev den första brittiska besittningen i Västindien. Ögruppen ingick i brittiska kronkolonin Leeward Islands. Ögruppen fick (tillsammans med Anguilla)  inre självstyre 1967 och blev 1983 en självständig stat inom samväldet. Statschef är den brittiska monarken.

Ön lydde växelvis under fransmännen och britterna, men karibindianerna gjorde länge hårt motstånd mot kolonisatörerna. Ön blev brittisk koloni 1814 och 1967 associerad, 1979 självständig stat inom samväldet. Statsöverhuvud är den brittiska monarken.

landsteg på 1498. Karibindianerna bekämpade på 1600- och 1700-talen fransmännens och britternas växlande herravälde. 1783 tog britterna kontrollen över ön. Indianerna gjorde 1796 ett upprorsförsök men slogs ner. Ön fick 1969 inre självstyre och blev 1979 en oberoende stat inom samväldet.

(Cuba och Puerto Rico) spansk koloni till 1898 som genom Spansk-Amerikanska kriget förlorades till USA

Till 1896 brittisk kronkoloni. Uppgick 1896 i Trinidad

Till 1913 brittisk kronkoloni. Efter 1913 namnändrad till Trinidad and Tobago

Öarna besöktes av Columbus 1498. De koloniserades av spanjorerna på 1500-talet och på 1700-talet flyttade fransmän in. Britterna erövrade Trinidad 1797 och förde samman Trinidad och Tobago till en kronkoloni 1896. Det blev 1962 en självständig stat inom samväldet och blev 1976 republik.

                                                                                                                           

Turks och Caicosöarna: Hette till 1900 Turksöarna .Öarna har tillhört Storbritannien sedan 1766. Från 1900 egen kronkoloni under namnet Turks- och Caicos-öarna. Öarna har sedan 1959 inre självstyre.

(öarna på vindsidan)  (Grenada, Dominika, St Lucia, St Vincent och Grenadinerna) Federation från 1940 till dec 1959

Västindiska Federationen: uppstod 1958 genom att britterna samlade alla sina besittningar i en federation. Federationen sprack 1961 då Trinidad och Tobago samt Jamaica drog sig ur och blev oavhängiga stater inom Brittish Commonwealth.

                                                LJv 20/12-03                                                        

 

 

Copyright © Huddinge frimärks-och vykortsklubb. Alla rättigheter reserverade. Senast ändrad: 12 november 2010